skip to Main Content
1-800-987-654 admin@totalwptheme.com
Databaser

Databaser

Under 1960-talet började man fundera över hur man skulle gå tillväga för att lagra och hämta stora lager av data på ett säkert och snabbt sätt. Detta kom att bli väldigt avgörande för datorernas framtida betydelse, jämför till exempel en dator med ett bibliotek. Ett bibliotek kräver väldigt stora fysiska utrymmen för att förvara information medan man i en enda dator kan hålla samma information och använda sig av väldigt lite fysiskt utrymme, men då krävs det att man kan hantera datan på ett smidigt sätt. System som hanterar databaser kallas för Database Management Systems och förkortas DMS. Ett tidigt exempel på ett sådant system är IMS (Information Management System) som togs fram av IT-företaget IBM. Det används än idag i viss mån och förvarar data hierarkiskt.

Relationella databaser

Under 1970-talet lade dock en man vid namn Ted Codd fram ett alternativ till databashantering som kom att kallas för en relationell lagringsmodell som baserades på set-teori och predikatlogik. Man började då förvara data i tabeller, rader och kolumner. Några år senare, under 1981 kom det första kommersiella alternativet som kallades Relational Database Management System (RDBMS) och släpptes utav ett företag som heter Oracle.

Databaser består av olika komponenter som tillåter att många personer samtidigt hämtar ut data. Det kan dock ibland uppstå problem som man måste hantera. Till exempel “locking” som uppstår då två personer till exempel samtidigt försöker uppdatera samma data.

Programmeringsspråk för databashantering

För att hämta ut, uppdatera, lagra och göra andra operationer på en databas använder man sig av ett programmeringsspråk som kallas för SQL och står för Structured Query Language. Det är baserat på relationell algebra och är relativt rättframt. Man använder sig till exempel av nyckelord så som DELETE och SELECT för att ta bort eller välja ut data från en databas. SQL är ett av de mest förekommande språken inom IT och kunskaper inom språket är ofta väldigt attraktivt hos arbetsgivare.

Eftersom data kan se väldigt olika ut har det även utvecklats andra typer av språk, vilka brukar summeras under uttrycket NoSQL vilket står för Not Only SQL. Dessa typer av språk och metoder är vanligt att använda då man ska göra operationer på det som kallas för Big Data eftersom sådan data kan bestå av andra typer än sådan som kan lagras i tabeller och kolumner.

Back To Top